Litteraturen listas i den ordning som de dök upp för användning
1. Behaviorism Nyckelpersoner: John B. Watson, B.F. Skinner Lärande ses som en förändring i beteende som sker genom förstärkning och straff. Människor lär sig genom associationer mellan stimuli och respons. Det inre mentala tillståndet hos individen är mindre viktigt än observerbart beteende. ## Implikationer för undervisning: Undervisning fokuserar på att forma elevens beteende genom repetition och förstärkning. Användning av belöningar och bestraffningar för att förstärka önskat beteende. Vikt läggs på gradvis inlärning där färdigheter bryts ner i mindre delar och praktiseras. 2. Kognitivism Nyckelpersoner: Jean Piaget, Jerome Bruner Lärande ses som en aktiv process där individen bearbetar och organiserar information. Människor lär sig genom att bygga inre mentala strukturer, scheman. Betonar vikten av elevens aktiva roll i att förstå och konstruera mening. ## Implikationer för undervisning: Fokus på att utveckla kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Användning av metakognition, där elever uppmuntras att reflektera över sitt eget tänkande. Läraren fungerar som en guide som hjälper eleverna att upptäcka och organisera information. 3. Konstruktivism Nyckelpersoner: Jean Piaget, Lev Vygotskij Lärande är en process där individer konstruerar sin egen förståelse av världen. Betonar social interaktion och kulturens roll i utvecklingen av kunskap. Vygotskij lyfter fram begreppet "den proximala utvecklingszonen" (ZPD), där lärande sker i interaktionen med andra. ## Implikationer för undervisning: Betoning på elevcentrerat lärande och samarbetsinriktade aktiviteter. Läraren fungerar som en "facilitator" som stöder elevernas egen kunskapsbyggande process. Uppgifter utformas för att utmana eleverna inom deras ZPD. 4. Humanistisk teori Nyckelpersoner: Abraham Maslow, Carl Rogers Lärande ses som en personlig och holistisk process som syftar till självförverkligande. Människors inre motivation och behov, såsom Maslows behovshierarki, påverkar lärande. Betonar vikten av en stödjande och icke-dömande miljö för lärande. ## Implikationer för undervisning: Fokus på elevens välbefinnande och självkänsla i lärandeprocessen. Läraren bör skapa en trygg och accepterande miljö som främjar personlig tillväxt. Undervisning bör vara individualiserad för att möta varje elevs unika behov. 5. Sociokulturell teori Nyckelpersoner: Lev Vygotskij Lärande är en social process som starkt påverkas av kultur och interaktion med andra. Betonar språket och kommunikationen som verktyg för tankeutveckling. Lärande sker bäst i samarbete med mer erfarna individer (lärare, kamrater). ## Implikationer för undervisning: Betoning på samarbetsinriktade lärandemiljöer och grupparbete. Användning av dialog och diskussion för att främja djupare förståelse. Undervisning anpassas till den kulturella kontexten och elevernas bakgrund. 6. Connectivism Nyckelpersoner: George Siemens, Stephen Downes Lärande i den digitala tidsåldern sker genom nätverk, där kunskap är distribuerad över olika källor. Betonar vikten av att kunna skapa och navigera genom informationsnätverk. Människor lär sig genom att koppla samman och syntetisera information från olika digitala källor. ## Implikationer för undervisning: Fokus på digital kompetens och att lära sig hur man lär i en uppkopplad värld. Undervisning bör inkludera aktiviteter som främjar nätverkande och informationshantering. Läraren fungerar som en moderator eller guide i den digitala informationsvärlden. ... Jämförelse och Sammanfattning: Behaviorism betonar observerbart beteende och extern förstärkning, kognitivism och konstruktivism betonar inre mentala processer och elevens aktiva roll. Humanistisk teori fokuserar på individens välmående och självförverkligande. Sociokulturell teori lyfter fram betydelsen av social interaktion och kultur i lärandeprocessen. Connectivism reflekterar de förändringar som digitaliseringen medfört, där lärande sker genom att navigera i och skapa nätverk. I undervisning innebär detta att olika teorier kan tillämpas beroende på undervisningens mål och elevernas behov. En mix av teorier används ofta för att skapa en mer holistisk och flexibel undervisningsmiljö som stöder olika lärstilar och kontexter.
- Är det samma ( fler? andra? ) som i kurslitteraturen? (Roger Säljö)
- Stämmer beskrivningarna med den i kurslitteraturen? Några skillnader? Några viktiga detaljer?
- Finns det några konkreta undervisningsexempel som problematiseras i litteraturen som är relevant att känna till?
"Studenten ska kunna tillämpa didaktiskt relevanta begrepp och teorier i enkel analys av konkreta undervisningssituationer
- Fundera över konkreta undervisningssituationer
- Varför agerar barnet så?
- Hur kan jag ha en aning om hur och vad barnet förstått?
- Hur kan jag facilitera att barnen fortsätter vara (eller blir om de tappat det) snälla, hjälpsamma människor som andra vill samarbeta med?
- Hur kan jag skapa miljö som låter barnen utforska världen och lära sig saker där de kan bygga på befintlig kunskap?
"Studenten ska kunna redogöra för barns förutsättningar och villkor för lärande och utveckling med hjälp av begreppen kön/genus, etnicitet och klass
- Fundera över barns förutsättningar och villkor för lärande och utveckling, relatera till kön/genus, etnicitet och klass
- Många invandrare är tydligen (läst någonstans) mer nyfikna på vad barnen får göra i skolan och vad de får lära sig o.s.v. så de ställer oftare mer nyfikna frågor om skoldagen, vilket leder till att deras barn repeterar vad de gått igenom och därmed stärker sina minnen av det som gåtts igenom på skolan den dagen
## Klass:
- Om föräldrarna har råd kan de enkelt betala för pysselböcker, spel, och andra material som låter barn leka och interagera med material som en har att lära sig på ett sätt som andra föräldrar inte kan.
- Vi lär oss bäst när vi mår bra, känner oss trygga, lugna, glada o.s.v. - det kan vara tufft för barn vars föräldrar separerar, bråkar, är stressade (oavsett anledning), kommunicerar hätskt hemma eller på andra sätt skapar otrygg, tråkig... miljö för barnen, det för de med sig känslomässgt in i skoldagen och det kan ockupera stor del av deras fokus.
- Barn får FORTFARANDE höra olika saker när de kommer till förskolan/öppna förskolor eller träffar andra vuxna... forfarande får flickor oftare höra "vilken fin {valfritt plagg...} och pojkarna "vad tuff du är..." och vuxna förstärker könsroller väldigt tidigt. Många neutrala figurer i sagor och andra varelser omkring oss betecknas ofta som "han" när det egentligen är en okänd den/det/en... "mannen" är fortfarande normenidag och en behöver vara "annorlunda" (lite feminin eller på andra sätt skilja sig för att vara hon. Vore toppen om fler vuxna kunde säga "katten" och "den" istället för han. Det gäller också barnböcker...
- De föräldrar som orkar och har råd kan bättre engagera sig i att barnen både får röra sig mycket och äter hälsosamt, vilket också påverkar barns energinivåer och fokus, vilket givetvis påverkar deras förutsättningar för lärande.
"Studenten ska kunna visa kommunikativ förmåga i akademiska och för professionen relevanta sammanhang
KURSENS INNEHÅLL:
Teorier om lärande och utveckling, inklusive de teorier som finns inom forskningsfältet pedagogisk psykologi.
Relationen mellan undervisning och lärande.
Barns förutsättningar och villkor i relation till frågor om lärande och utveckling.
Akademiskt skrivande och professionell kommunikation.
Teorier om lärande och utveckling, inklusive de teorier som finns inom forskningsfältet pedagogisk psykologi. Relationen mellan undervisning och lärande. Barns förutsättningar och villkor i relation till frågor om lärande och utveckling.
1. Behaviorism Nyckelpersoner: John B. Watson, B.F. Skinner Lärande ses som en förändring i beteende som sker genom förstärkning och straff. Människor lär sig genom associationer mellan stimuli och respons. Det inre mentala tillståndet hos individen är mindre viktigt än observerbart beteende. ## Implikationer för undervisning: Undervisning fokuserar på att forma elevens beteende genom repetition och förstärkning. Användning av belöningar och bestraffningar för att förstärka önskat beteende. Vikt läggs på gradvis inlärning där färdigheter bryts ner i mindre delar och praktiseras. 2. Kognitivism Nyckelpersoner: Jean Piaget, Jerome Bruner Lärande ses som en aktiv process där individen bearbetar och organiserar information. Människor lär sig genom att bygga inre mentala strukturer, scheman. Betonar vikten av elevens aktiva roll i att förstå och konstruera mening. ## Implikationer för undervisning: Fokus på att utveckla kritiskt tänkande och problemlösningsförmåga. Användning av metakognition, där elever uppmuntras att reflektera över sitt eget tänkande. Läraren fungerar som en guide som hjälper eleverna att upptäcka och organisera information. 3. Konstruktivism Nyckelpersoner: Jean Piaget, Lev Vygotskij Lärande är en process där individer konstruerar sin egen förståelse av världen. Betonar social interaktion och kulturens roll i utvecklingen av kunskap. Vygotskij lyfter fram begreppet "den proximala utvecklingszonen" (ZPD), där lärande sker i interaktionen med andra. ## Implikationer för undervisning: Betoning på elevcentrerat lärande och samarbetsinriktade aktiviteter. Läraren fungerar som en "facilitator" som stöder elevernas egen kunskapsbyggande process. Uppgifter utformas för att utmana eleverna inom deras ZPD. 4. Humanistisk teori Nyckelpersoner: Abraham Maslow, Carl Rogers Lärande ses som en personlig och holistisk process som syftar till självförverkligande. Människors inre motivation och behov, såsom Maslows behovshierarki, påverkar lärande. Betonar vikten av en stödjande och icke-dömande miljö för lärande. ## Implikationer för undervisning: Fokus på elevens välbefinnande och självkänsla i lärandeprocessen. Läraren bör skapa en trygg och accepterande miljö som främjar personlig tillväxt. Undervisning bör vara individualiserad för att möta varje elevs unika behov. 5. Sociokulturell teori Nyckelpersoner: Lev Vygotskij Lärande är en social process som starkt påverkas av kultur och interaktion med andra. Betonar språket och kommunikationen som verktyg för tankeutveckling. Lärande sker bäst i samarbete med mer erfarna individer (lärare, kamrater). ## Implikationer för undervisning: Betoning på samarbetsinriktade lärandemiljöer och grupparbete. Användning av dialog och diskussion för att främja djupare förståelse. Undervisning anpassas till den kulturella kontexten och elevernas bakgrund. 6. Connectivism Nyckelpersoner: George Siemens, Stephen Downes Lärande i den digitala tidsåldern sker genom nätverk, där kunskap är distribuerad över olika källor. Betonar vikten av att kunna skapa och navigera genom informationsnätverk. Människor lär sig genom att koppla samman och syntetisera information från olika digitala källor. ## Implikationer för undervisning: Fokus på digital kompetens och att lära sig hur man lär i en uppkopplad värld. Undervisning bör inkludera aktiviteter som främjar nätverkande och informationshantering. Läraren fungerar som en moderator eller guide i den digitala informationsvärlden. ... Jämförelse och Sammanfattning: Behaviorism betonar observerbart beteende och extern förstärkning, kognitivism och konstruktivism betonar inre mentala processer och elevens aktiva roll. Humanistisk teori fokuserar på individens välmående och självförverkligande. Sociokulturell teori lyfter fram betydelsen av social interaktion och kultur i lärandeprocessen. Connectivism reflekterar de förändringar som digitaliseringen medfört, där lärande sker genom att navigera i och skapa nätverk. I undervisning innebär detta att olika teorier kan tillämpas beroende på undervisningens mål och elevernas behov. En mix av teorier används ofta för att skapa en mer holistisk och flexibel undervisningsmiljö som stöder olika lärstilar och kontexter.
- Är det samma ( fler? andra? ) som i kurslitteraturen? (Roger Säljö)
- Stämmer beskrivningarna med den i kurslitteraturen? Några skillnader? Några viktiga detaljer?
- Finns det några konkreta undervisningsexempel som problematiseras i litteraturen som är relevant att känna till?
"Studenten ska kunna tillämpa didaktiskt relevanta begrepp och teorier i enkel analys av konkreta undervisningssituationer
- Fundera över konkreta undervisningssituationer
- Varför agerar barnet så?
- Hur kan jag ha en aning om hur och vad barnet förstått?
- Hur kan jag facilitera att barnen fortsätter vara (eller blir om de tappat det) snälla, hjälpsamma människor som andra vill samarbeta med?
- Hur kan jag skapa miljö som låter barnen utforska världen och lära sig saker där de kan bygga på befintlig kunskap?
"Studenten ska kunna redogöra för barns förutsättningar och villkor för lärande och utveckling med hjälp av begreppen kön/genus, etnicitet och klass
- Fundera över barns förutsättningar och villkor för lärande och utveckling, relatera till kön/genus, etnicitet och klass
- Många invandrare är tydligen (läst någonstans) mer nyfikna på vad barnen får göra i skolan och vad de får lära sig o.s.v. så de ställer oftare mer nyfikna frågor om skoldagen, vilket leder till att deras barn repeterar vad de gått igenom och därmed stärker sina minnen av det som gåtts igenom på skolan den dagen
## Klass:
- Om föräldrarna har råd kan de enkelt betala för pysselböcker, spel, och andra material som låter barn leka och interagera med material som en har att lära sig på ett sätt som andra föräldrar inte kan.
- Vi lär oss bäst när vi mår bra, känner oss trygga, lugna, glada o.s.v. - det kan vara tufft för barn vars föräldrar separerar, bråkar, är stressade (oavsett anledning), kommunicerar hätskt hemma eller på andra sätt skapar otrygg, tråkig... miljö för barnen, det för de med sig känslomässgt in i skoldagen och det kan ockupera stor del av deras fokus.
- Barn får FORTFARANDE höra olika saker när de kommer till förskolan/öppna förskolor eller träffar andra vuxna... forfarande får flickor oftare höra "vilken fin {valfritt plagg...} och pojkarna "vad tuff du är..." och vuxna förstärker könsroller väldigt tidigt. Många neutrala figurer i sagor och andra varelser omkring oss betecknas ofta som "han" när det egentligen är en okänd den/det/en... "mannen" är fortfarande normenidag och en behöver vara "annorlunda" (lite feminin eller på andra sätt skilja sig för att vara hon. Vore toppen om fler vuxna kunde säga "katten" och "den" istället för han. Det gäller också barnböcker...
- De föräldrar som orkar och har råd kan bättre engagera sig i att barnen både får röra sig mycket och äter hälsosamt, vilket också påverkar barns energinivåer och fokus, vilket givetvis påverkar deras förutsättningar för lärande.
Beskriv och jämför olika teorier om lärande och utveckling samt deras implikationer för undervisning.
Tillämpa didaktiskt relevanta begrepp och teorier i enkel analys av konkreta undervisningssituationer
Didaktik =Redogör barns förutsättningar och villkor för lärande och utveckling med hjälp av begreppen kön/genus, etnicitet och klass